Alexandra

Då var jag på hemmaplan igen efter en jättemysig helg i Göteborg.

Kort och gott.

Fredag - Väl framme i Göteborg tog vi första bästa spårvagn till Bitte, Kajsas faster, där vi i princip bara vände i hallen. När packningen var dumpad var det dax att göra stan ett par timmar. Senare på kvällen blev det pizza och idolmys.

Lördag - Hoppade ur sängen i hyfsad tid och stoppade i oss en stadig frukost innan vi åter igen satte oss på spårvagnen. Flera timmar senare och med något lättare plånböcker rullade vi tillbaka till lägenheten och fyllde på depåerna. Mätta och belåtna pälsade vi på oss och gjorde oss redo för kön till Winnerbäck. Kön var kall. väldigt kall. Lyckades dock få tiden att rulla på riktigt bra tack vare ett par namnlekar och span på otroligt lustiga personer runtomkring oss. Väl inne satte jag turbo i skorna och lyckades knipa första parkett. Najs!

Söndag - Affär in, affär ut, affär in. Ungefär så höll det på tills tiden blev för knapp och det var dax att hoppa på spårvagnen för att hämta allt bagage hos Bitte. När godispåsen var nerstoppad var vi fullt redo för en tågresa mot Falkenberg igen.

Konserten i lördags var magisk. Från det att Lasse tog första klivet in på scenen tills dess att han gick därifrån var jag i ett enda stort lyckorus. När han tog ton till Hugger i sten och hela publik sjöng allsång, ja då var det bra. Likaså Elegi och Åt samma håll. Så fort Lasse går fram till micken för mellansnack stannar hela lokalen upp och alla lyssnar på varende litet ord. Han säger så mycket klokt. Lasse, Lasse, Lasse. Vilken man. En sån skulle man ha.