Alexandra

Jag är väl medveten om att det dammar ganska rejält här.

Men när man fått sig en käftsmäll som satt precis där den skulle och som vände hela mig upp och ner så tappar man lusten en aning. Till allt möjligt faktiskt. Att hela tiden skjuta bort att man långt, långt där inne är ledsen och besviken och att hela tiden le och säga att allt är bra och att jag inte bryr mig överhuvudtaget är jobbigare än man kan tro. Det är väl klart att jag bryr mig.

När man har varit nerkärad i en person i över 2 år är det inte speciellt lätt att slänga alla känslor i soptunnan över en natt, även om det är precis det jag vill göra. Och även om det är precis det jag kommer att göra så snabbt jag är redo för det.

Det är helt enkelt inte värt det längre. Så mycket som jag har väntat. längtat. känt. tvekat. undrat.

Det räcker med ord där.

Ni hade rätt kära vänner, ni hade rätt!